Mugwumps + Mother and sun på fredmans, del 2
Inser att jag borde skriva något mer om Mugwumps och Mother and sun på fredmans. Har lite grann skjutit upp det kan man säga. Hur som helst så visade sig Mugwumps tillsammans med Mother and sun vara en lysande kombination. Mother and sun öppnade med en grym spelning. Få saker kan ju mäta sig med skitig sjuttitalsinspirerad rock, och här levererades den riktigt bra. Musiken påminner en del om hypnotics, och att uppsalas stoltet i den här genren, mother superior varit en stor inspirationskälla är nog ingen dum gissning. Ska jag vara ärlig är det nog knappt ens en gissning för jag tycker mig minnas att någon av dem sagt att så är fallet. Mother and sun var också vänliga nog att skänka mig en 3-låtars CD, och den rockar också hulla kan jag meddela. Inte riktigt säker på om jag gillar TVP eller Rubbish in the name of poetry bäst, men CDn är i vilket fall bra som fan. Som det sägs ska de snart gå in i studion och spela in låtar (till en fullängdare tror jag), lär bli spännande att höra.
Mother and sun, eller Markus iaf
Angående mugwumps spelande kan jag väl säga att efter Mother and suns eminenta framträdande så kände vi oss tvingade att göra en bra spelning för att inte bli helt nedslagna i skorna. Själv tycker jag vi lyckades riktigt jävla bra. Folk verkade också rätt nöjda, så det kan hända att jag har rätt.
Rikard och Gustav från mugwumps. En av dem ser arg ut.
Apropå mother superior går det rykten om en återförening och ny skiva, vet inte hur mycket som ligger bakom, men det vore ju rysligt trevligt om det blev av.
Andra bloggar om: rock, uppsala, konserter, spelningar
Mugwumps + Mother and Sun, på Fredmans
På onsdag kan de uppsalabor som gillar rockmusik med fördel styra kosan mot fredmans. Mugwumps och Mother and sun ska spela, och det tror jag är ett bra recept för en musikalisk helkväll. En del psykedelisk 70-tals fuzz ala Mother and Sun, en del gubbig garagepunk ala Mugwumps, kan det bli annat än bra? Skulle inte tror det.
Bra Uppsalaband, del 1: Dimma
Det känns nästan som att Dimma är lite hemliga av sig. De gör inte så mycket väsen av sig, spelar sällan ute, kan de ha gjort sisådär fem spelningar på sju år? Med några års mellanrum brukar de dock slå till från ingenstans med ett skivsläpp, och jävlar vad bra det brukar vara! Högklassig 70-talsinfluerad skitig rock med svensk sång spelar gossarna. Jämförelser med november är väl svårt att undvika, men det här är betydligt argare, och rent musikaliskt skulle jag nog snarare dra paraleller till blue cheer och yesterdays children. Lägg till en liten dos grisighet ala motorhead så börjar det närma sig.
Sättningen brukade var Jakob Jennische på bas, Rikard Jennische på gitarr, Olle Nilsson på trummor och Albert Gustavsson på sång, men numera har Rikard tagit över sången efter att Albert lämnat bandet.
Hursomhelst, än så länge har de hunnit släppa en singel och en fullängdare. Båda jävligt bra måste man säga. Den självbetitlade debutsingeln släpptes 2000 på uppsalaetiketten groupsounds. Om jag inte är helt dum i huvudet så är den inspelad på radio uppland med Henrik Lindahl (six pack sonic, fuzzdevil mm) bakom spakarna. Lite gästaartister bjöd de in också, Johan Haag (Downward Spiral, Freedom Bleeder) och Jacke Orzechowski (Mugwumps) leverer varsitt gittarrsolo, och Anders Rudström (454, Chrysler) bjuder på lite sång. Behagligt som fan låter det, köp 7an om du inte redan har den. Jag har hört att det fortfarande finns ett fåtal ex kvar, går säkert att få ett bra pris också.
Fullängdarn, Pengar i sjön, kom 2004 och sägs vara inspelad någonstans i trakterna av karlskoga med Ander Stub (Mother Superior, 454, On Trial ) som producent. Det som imponerar mest är att de lyckats få skivan att hålla en jämn kvalitet, grymmt skönt att slippa halvdana utfyllnadslåtar. I mitt tycke är titellåten den givan hiten, men det får man väl tycka vad man vill om.
Nu har det i mer än ett år pratas om en ny fullängdare, men när man frågat hur det går har man fått svävande svar på teman som ‘måste lägga om sången’ eller ‘mixen är inte klar’ osv. Men nu verkar det äntligen börja hända nåt, två låtar har dykt upp på Dimmas myspace sida, ‘Drabbad av oro’ och ‘Helvetes klocka’. Det låter mycket lovande, Drabbad av oro känns som en klockren hit. Sången är lite annorlunda än tidigare efter byte av vokalist, Rikard ger inte riktigt samma aggresivt ångestladdade intryck som den förre skrikaren men bra låter det! Skivan är inspelad i NoPro Studio i stockholm och jag tycker de lyckats få till ett lite mer 70tals doftande ljud än tidigare. Mindre vass punk, mer skitig och burkigt på ett coolt sätt. Bra Jobb. Nu ser vi fram emot att skivan släpps och hoppas på en rejäl releasefest med ett liveframträdande, det vore på tiden.
Ikväll viskade en liten fågel i mitt öra att skivan ska släppas den 1:a september.
