Guitar Wolf – Dead Rock
Guitar Wolfs ny skiva, Dead rock damp ner i min brevlåda häromveckan. Inte mycket annat att göra än att lägga in den i CD-spelaren naturligtvis. Vid första lyssningen blev jag lite besviken då jag fick känslan av att de gubbat ur lite grand. Gubbat ur får naturligtvis tolkas relativt, det är ju fortfarande en orgie i grisig diskant och mycket dist, precis som det ska vara. Hur som helst så skingrades min tveksamhet vid andra genomlyssningen, skivan är riktigt jävla bra. Hur den står sig mot deras tidigare alster vågar jag inte utalla mig om än, men laddad med hits är den.
Det känns som att den håller något lägre tempo än deras tidigare alster (vilket kan vara förklaringen till min första reaktion), men en hel del snabba stänkare finns det. Med Red me och Highschooler action bjuder de på fin snabb punk i den glassiska guitar wolf skolan. Något otippat, för mig iaf, gör de en cover på Bruce Springsteens Fire och de gör det bra också. Vilket iofs är mindre förvånande. Titelspåret känns lite fint AC/DC-artat, inte dåligt alls, precis tvärtom faktiskt.
Hur som helst, kontentan av det hela är att det enda rätta är att köpa eller ladda ner skivan samt masa sig ner till debaser den 11e juli för att spana in dem live. Det kan omöjligt bli dåligt.
Andra bloggar om: punk, guitar wolf
Mugwumps + Mother and sun på fredmans, del 2
Inser att jag borde skriva något mer om Mugwumps och Mother and sun på fredmans. Har lite grann skjutit upp det kan man säga. Hur som helst så visade sig Mugwumps tillsammans med Mother and sun vara en lysande kombination. Mother and sun öppnade med en grym spelning. Få saker kan ju mäta sig med skitig sjuttitalsinspirerad rock, och här levererades den riktigt bra. Musiken påminner en del om hypnotics, och att uppsalas stoltet i den här genren, mother superior varit en stor inspirationskälla är nog ingen dum gissning. Ska jag vara ärlig är det nog knappt ens en gissning för jag tycker mig minnas att någon av dem sagt att så är fallet. Mother and sun var också vänliga nog att skänka mig en 3-låtars CD, och den rockar också hulla kan jag meddela. Inte riktigt säker på om jag gillar TVP eller Rubbish in the name of poetry bäst, men CDn är i vilket fall bra som fan. Som det sägs ska de snart gå in i studion och spela in låtar (till en fullängdare tror jag), lär bli spännande att höra.
Mother and sun, eller Markus iaf
Angående mugwumps spelande kan jag väl säga att efter Mother and suns eminenta framträdande så kände vi oss tvingade att göra en bra spelning för att inte bli helt nedslagna i skorna. Själv tycker jag vi lyckades riktigt jävla bra. Folk verkade också rätt nöjda, så det kan hända att jag har rätt.
Rikard och Gustav från mugwumps. En av dem ser arg ut.
Apropå mother superior går det rykten om en återförening och ny skiva, vet inte hur mycket som ligger bakom, men det vore ju rysligt trevligt om det blev av.
Andra bloggar om: rock, uppsala, konserter, spelningar
Mugwumps + Mother and Sun, på Fredmans
På onsdag kan de uppsalabor som gillar rockmusik med fördel styra kosan mot fredmans. Mugwumps och Mother and sun ska spela, och det tror jag är ett bra recept för en musikalisk helkväll. En del psykedelisk 70-tals fuzz ala Mother and Sun, en del gubbig garagepunk ala Mugwumps, kan det bli annat än bra? Skulle inte tror det.
Dead Moon -> Pierced Arrows
(Ni som aldrig hört talas om Dead Moon, skynda er och läs på innan eder okunnighet blir avslöjad)
För er som inte redan visste det kan jag tala om att Dead Moon var världens bästa band fram tills helt nyligen. Den legendariska powertrion, bestående av sångaren/gitarristen Fred Cole, hans fru Toody på bas/sång samt Andrew Loomis på trummor, spelade primitiv och skitig bluesbaserad rock av högsta klass. Lägg till detta att Fred Cole har en nerv i rösten som borde förtjäna honom en plats som en av seklets främsta rockskrikare. Att uppleva detta band live var en ren fröjd, scennärvaron var fantastiskt, och denna sortens musik gör sig ju som bekant allra bäst live.
Efter att ha spelat i 20 år hade Dead Moon arbetat ihop en skara fans som kompenserade sin möjligen blygsamma storlek med att vara desto mer dedikerad. Vi var alltså många som i vintras sorgset tog emot nyheten att bandet splittrats. Utsikten att aldrig mer få uppleva en spelning av den höga klass som Dead Moon levererade kändes dyster.
Nu verkar dock utsikten ha ljusnat något, då makarna Coles nya band Pierced Arrows haft livepremiär, som förband till poison idea. Det nya bandet består av makarna Cole samt Kelly Halliburton på trummor, och vi kan glädjas åt att de inte verkar ligga alltför långt ifrån Dead Moon på den musikaliska kartan. Konstigt vore väl annars. Så vitt jag känner till har bandet ännu inte gått in i studion, men ett videoklipp från deras debutspelning finns tillgängligt, se nedan. Ljudet är sådär och bilden sämre men det låter lovande iaf. Mest av allt kännsa det skönt att makarna Cole producerar musik igen, allt annat vore både synd och skam.
Här kan du ladda ned ett videoklipp från Pierced Arrows debutspelning
Här kan du läsa mer om spelningen
Här kan du också läsa om spelningen
Andra bloggar om: rock, musik, dead moon, garagerock
